Ett ånglok dånar genom dalen,
men styrs inte av sig själv.
Ljudet, så skräckinjagande, tomt.
Den lätta brisen säger så mycket mer
-
Bredvid mig dånar ångloket.
Jag är en bris, så
opåverkad passerar jag obemärkt.
Stupet är nära.
Passagerarna lägger obekymrat patienser,
eller äter smörgåsar och dricker te.
Snart exploderar ångloket mot mark.
Snart är alla döda.
Själv passerar jag, opåverkad.
Fri vers (Fri form)
av Kajsa M
Publicerad 2020-07-24 16:40
ej medlem längre
Wow! En riktig fullpoängare! 5/5
2020-07-24