En oansenlig ört
bland rosors törnen
försvinnande liten
svårt att bli sedd
med tunna rötter
tillräckligt djupt
njuter av solen
i myllans bädd
av egen kraft
vilande i sig själv
utan någon hjälp
av att vara förklädd
Bunden vers (Rim)
av Pia Laurell (fd Kal Wallin)
Publicerad 2020-08-25 16:43
Lottie Ålhed
Många vackra strofer att ta till sig..
2020-09-01
Marita Ohlquist
En fin och tankeväckande text som får mig att tänka på livets rabatt!
2020-08-26
Nils-Robert
En subtil dikt med stort djup. Vackert skrivet.
2020-08-26
Sparvögat
I så vackra rader du lägger orden om lyckan att vara ”oförställd ” i sig själv...
2020-08-25