Löven faller ner från träden
Kraschlandar på takteglets vågor som bär dem vidare till evig vila
Sopar ihop en hög och slänger det på tippen för avfall
De vackra löven ruttnar i dimma
Maskarna jublar när mat levereras fritt
Som om det vore gratis hamburgare till barn
Tuggar, äter och håller orgier med varandra
För att fördubbla sin numerär var tredje timma
Koltrasten som gäckande håller sig kvar och vägrar flytta
trots upprepande varningar om vräkning
kalasar på mask vid skräphögen och skrockar muntert i en rönn
men med ständig rädsla för duvhökens grymma blick
som alltid sneglar mot nästa frukost
Känner mig nöjd att gården är krattad
och njuter av naturens stillhet
Fri vers av Nils-Robert
Publicerad 2020-10-02 16:31
Solstrale
En underbar betraktelse, som tycks i mångt och mycket vara en spegling av samma koltrast och habitat tillika mas och rönn, hm och duvhök, allt blev så nära, med dina ord som om vi såg ut genom samma fönster, ... Tänk så det kan vara...
2020-11-20
Fem hjärtan
Intelligent och rofyllt vacker med en humoristisk ”knorr”
2020-11-01
Alysse
Fint skrivet om naturens kretslopp och människan Målande beskrivningar i en text med en tydlig röd tråd där slutet knyter ihop allt samman lugnt och skönt
2020-10-03