Du är mitt ljus i poesin
Du som kan allt om orden
Du är min klippa
mitt fotfäste
min räddning
När alla orden kommer fel
Du berättar om Din sorg
Smärtorna
Mörkret som omger dig
och
Jag är så otillräcklig
Kan bara lyssna, gråta
och torka mina egna tårar
Skulle vilja fylla
hela himlen med kärlek
och ge det till Dig
Så att du kunde börja andas
Om så bara för en sekund
Jag vill ta dina bekymmer
Bränna dem till intet återstår
Lyfta av dig tyngden
Som du bär på dina axlar
Så att du kan gå rak
Jag som hade turen att träffa dig
Vill ge Dig all tröst
Kärlek
Värme
som jag kan ge
Din bror
Fri vers av Nils-Robert
Publicerad 2020-11-05 14:33
ej medlem längre
Så rörande du skriver om att komma någon nära och mötas på det allra finaste sätt genom orden.
2020-11-15
lodjuret/seglare
En text om generositet mellan syskon, det leder en verkligen genom ljus och mörker, det är tröstande ord. På ens egen väg genom livet.
2020-11-13
Solstrale
Mycket fin förklaring i själva akten att ge sitt till för en annan människas bästa, i ömsesidigt förbund!
2020-11-09
DavidM
Din text berör på djupet.
2020-11-08
Eva Langrath
Vacker kärleksfull text
2020-11-06
Marita Ohlquist
En ömsint och kärleksfull text som förmedlar medkänsla och omtanke!
2020-11-06
Fem hjärtan
Så mycket värme och omtanke i din fina dikt!
2020-11-05
Margit Grell
Starka, hängivna toner!
2020-11-05
Coldasice
Fint!
2020-11-05
bibbi ahrnstedt
Fint diktar, räcker med att lyssna
2020-11-05
ULJO
Fint tecknat till en sann poetvän
2020-11-05