Frosten sänkte mig
Tiden har vandrat
trots livet stått stilla
i orkanens öga
Frosten svepte in mig
i en omhuldande hinna
I dvala låg jag
Solen sprack igenom
och jag vaknade upp
bara för att se att
ingenting hade
förändrats
Helena 2021-02-22
Fri vers (Fri form)
av HelenaW
Publicerad 2021-02-22 22:06
Domenico
Aldrig har väl människornas väntan varit påtagligare än nu... Vackra rader med tung ton...
2021-02-24
Kungskobran
Allt var som förr när jag öppnade min dörr och tittade ut livet var som förut
2021-02-23
Monika A Mirsch
Väl tar du tag i detta nuet, som är så svårbegripligt. Vacker dikt!
2021-02-23
bumerang
Stunden kom när du orkade se. kanske t.o.m. acceptera Uppvaknande
2021-02-22