En gång hade jag en mamma…
Mörk var hon med ebenholtsvit hy
lyste hon upp min väg och visade
vart jag skulle gå
Hennes ögon bruna som bärnsten
såg alltid på mig och log med vacker mun
med vänliga ord tog hon min hand
Det svarta håret böljade
när hon gick framför mig
så långt att jag kunde sträcka
ut min lilla hand
ta tag i det och hålla mig fast
Fri vers av StinaJ
Publicerad 2022-06-07 07:40