Logga in




Foto: Sparvögat

 

 

I tiden vilar livet ~ som färgrik mosaik
som närhetens gåva vilar så sammetsrik

Som orden du mig sade ~ med ömhet i din röst
i värmande löften fann du min inre höst

I tiden vilar livet ~ som färgrik mosaik
som sammetslena toner 
i flammande batik

Som minnet av din aura ~ i toner utav rött
i närhetens rike jag kärleken så mött

 



Bunden vers (Rim)
av Sparvögat
Publicerad 2026-03-12 13:00


Anya
Tänker på Fröding när jag läser. En komplimang alltså. Känner värme när jag läser. Verkar som om diktarjaget mött kärleken. Hoppfullt!!!
2026-03-17


Susen
Ljuvlig kärleksdikt. Fotot i harmoni med texten
2026-03-15


Eva Langrath
Tycker om hur du i livet mosaik väver in en kärlek som kom i din inre höst. En vacker dikt med stor djup där kärlekens röda färg får lägga sin ton.
2026-03-14


S.A.I. Steve Lando
härligt förmedlat i flyt, ord, uppsättning, form samt kulör
2026-03-13


Marita Ohlquist
Texten är som en strålande stjärna på poesins och kärlekens himmel.
2026-03-13


sphinx
Du skriver arkaiskt på ett modernt sätt. Ytterligare en vackr dikt från din penna.
2026-03-12


Olof Lagerhorn
Originellt och välskrivet om hur tid och liv i minnet kan bli till ett; bevarat som en skimrande och varm mosaik.
2026-03-12


Emanuel Sigridsson
Ord som musik: klav-markörerna ‘I,i,Som,som’ anger tonenernas läge för de eller det insrument som skall användas vid uppförandet. Det överraskande valet är att tonen ’så’ kommer först på andra raden i strof ett och inte på första raden framför ”livet”. Effekten av det tål att reflektera över. Eftersom strof ett vänder sig mot genesis och återkommer i strof tre med samma riktning, tänker jag i första hand flöjt som instrument. På något sätt tänker också jag att texten vill utveckla Rimbaud. Ton i färg istället för ton och vokal. Dikten är i så fall röd.
2026-03-12


Dolcehalit
Vackert rimmat om livets mosaik, som väl kan vara både uppgång och motgång.
2026-03-12


AndLou
Genom att likna livet vid en mosaik fångar du det filosofiska djupet i hur små, spröda ögonblick, en röst, en färg, en ton, fogas samman till en helhet som ger värme åt livets kalla årstider. En hoppingivande påminnelse om att närhet kan förvandla en ”inre höst” till flammande sinnlighet.
2026-03-12


Nika M
Så vackert om närhet och kärlek! Tiden går men även i en inre höst flammar livet rött. Fin ton och fina rim i din dikt.
2026-03-12


Lena K Nilsson
Så vackert skrivet!
2026-03-12


Softicecream
Vackert rimmat om livets mosaik :)
2026-03-12