Din kropp flyter ut som vatten
rinner ut över parketten
i din kropp av vatten
finns en rytm en tidvåg
vågor av andetag
ebb och flod
Du är havet
väta och salt
i dina sprakande celler
celler som
hummar vibrerar pulserar
och glöder ikapp med stjärnorna
på natthimmlen en vinterdag
vätska och vatten
vågor i din kropp
anletsdrag suddas ut
ryggtavlor breddas
mellanrum flyter samman i en ström
som flödar in i ett utrymme
bortom allt
Du är havet
vilande på Moder Jords fylliga barm
i trygghet vaggad
om än
dina vågor går högt som lågt
som Du är älven
de porlande bäckarna
den brusande forsen
är du också vattendroppen
som glittrar
i näckrosdammen och oasen
Du är vattnet
i ett aldrig sinande kretslopp
du är svalka och fukt
mot en febrig panna
renande
rensande
Du är yta och djup
låter dig
vaggas och omslutas
flyter med utan motstånd
Prosa (Fabel/Saga)
av prima donna
Publicerad 2023-03-13 10:44
Cikoria Blå
Ett lugnt flöde av ord. Jag läste om texten och gillade rytmen.
2023-03-14
Gunwale
Den här texten vill jag få uppläst för mig när jag ska vila! Den gör gott redan.
2023-03-13
Lena Söderkvist
Ett upphöjt lugn, skulle läsas högt i en droppande grotta. Riktiga naturkrafter kommer fram i detta poem.
2023-03-13
TrollTörnTrappan
Älven är ett sorts vatten jag älskar. Har emellertid svårt för många andra vatten, åtminstone utanpå kroppen (jo, finns ju inombords). Texten passar bra i vatten-harens år nu.
2023-03-13
TrollTörnTrappan
Min kropp höll snarare på att fastna i ännu mera SNÖ under natten... men idag när det mesta sköljs bort av ännu mera REGN, får jag sitta inne och omslutas av klanger över nätet.
2023-03-13