Och drömmen ställer åter allt på ända
med samma mönster som den alltid tar.
Den skimrar skönt med silversmidda svar
och dansar som en nyfödd jungfruslända.
Och hjärtat skälver av att allt kan hända
när allting andas av att du finns kvar
och åter vilar i min famns förvar
där alla vrår och andetag är kända.
Och drömmen dör som alla drömmar gör
med hånskrattssalvors härsknande odör
när den har dragit allt så långt det gick.
Och jag står åter med en tom och utled själ
som känner denna snårskogs träd så väl
och tvingas glädjas åt den dröm jag fick.
Bunden vers (Sonett)
av OmE
Publicerad 2023-07-23 03:59