fann mig själv i din famn, Häpen var jag, minsann,
när våra läppar särades från varann.
vi somna in,
vi föll rätt in,
in i en varm euforisk trance.
Bland stjärnornas fall Svävade vi, bland deras vals och dans,
sfärd fnittrade vi förbi.
Vi befann oss i en upptäcktsfärd, bortom abstrakt logik.
Det kallar vi för kemi.
Fri vers (Prosapoesi)
av Artocrates
Publicerad 2024-04-01 17:39
Kungskobran
Kärlekens Kemi Genom hypotalamus rusar Kärlekens euforiska kemi, dopaminen strömmar med rasande fart och söker sig genom Nucelus accumbens vindlingar Belöningens romantik genom Nucleus Caudatus inbjuder kärleken genom chokladens Fenyletylamin Hjärnbarken sluter sig kring oss bägge , omgivningen flyter bort Talamus formar din längtan efter tät kontakt, endorfinet tränger på. Oxycotinets flöde rusar i en oändlig orgasm. Ur min diktsamling KÄRLEKENS KEMI
2024-04-02