Jag känner inte igen kvinnan som stirrar på mig i spegeln
jag har aldrig sett henne förut
hennes tomma blick, sömnbristen
som skriker ur de mörka påsarna under ögonen
valkarna i ryggen, magen över byxlinningen
finnar på käken, den mjälliga hårbottnen
Hon som tittar på mig i spegeln
tycker inte om sig själv
jag ser det på henne när hon
sliter sig i håret, poserar naken
håller andan
in med magen och ut med bröstet
hon klämmer in sig i urvuxna kläder och
drömmer sig bort till när kroppen faktiskt passade
Jag känner inte igen henne och förstår inte
vad hon gör i min spegel
med så nedbitna naglar,
så slapp rumpa och så små bröst
håret på armarna så mörkt,
hårstråna runt naveln så okvinnliga
tänderna som viskar om för många cigaretter,
hon dämpar nog sin ångest med rödvin
hon äcklar mig, hon söker för mycket bekräftelse
det äcklar mig
Jag slår näven i spegeln, rakt i hennes ansikte,
spegeln går i kras och kvinnan slutar stirra
Jag kryper ner i min säng, madrassen har format
en grop efter mig, det är blod på lakanen
När jag vaknar är hon där igen och jag möter hennes blick
i en becksvart fönsterruta
Fri vers av Assia
Publicerad 2024-07-31 10:30