Höstkvällarna. När skymningen
sveper en frisk mantel
om min pulserande existens
Tåget
är inte längre mitt när
det lämnar perrongen
Och med en bronsskimrande
supermåne i fonden
börjar jag traska
med obemärkta steg
mot nästa promiskuösa möte
©MagisterZ 2024
Fri vers (Fri form)
av Gräsänklingsdikt
Publicerad 2024-10-13 15:48