stor ändlig oändlighet
Jag går
längs åsryggen,
vinden
min ständiga följeslagare,
dess viskningar
uråldriga och kunniga:
berättar
berättelser om eoner förbi.
Dess vidsträckta
böljar,
fyller mig med vördnad;
en enormitet som gör mig ödmjuk,
varje steg en påminnelse
om min plats inom Grandeur,
en liten men betydelsefull del av helheten
enorma, ändliga oändligheter.
vast finite infinity
I walk
along the ridgeline,
the wind
my constant companion,
its whispers
ancient and knowing:
narrating
tales of eons past.
Its expanse
undulates,
fills me with awe;
an enormity humbling,
each step a reminder
of my place within Grandeur,
a small yet significant part of the whole
vast, finite infinities.
Fri vers av crypticbard
Publicerad 2025-03-31 13:39