Visst känns det mäktigt
att gå mellan dina stammar,
se solen sila in på vitsippsmatta.
Visst känns det mäktigt
att få fylla korgen
med allt gott du bjuder på.
Men,
jag hoppas du förlåter mig ...
det är vid havet jag kan andas.
Fri vers av Lena K Nilsson
Publicerad 2025-04-13 13:03