En dörr öppnas
och världen faller inåt.
Ljus
Skört och självklart
Bakom mig
löser sig konturer,
namn och vanor
rinner som vatten över glas.
Jag vinkar inte farväl.
De försvinner bara.
I tystnaden mellan hjärtslag
hör jag början och slutet
samtidigt.
Och jag ler,
med något kvar i ögat
som aldrig riktigt kommer att släppa.
Och kliver ut
Fri vers av Adrian.Eckman
Publicerad 2025-07-04 22:27