till ångesten
som håller mig
i sitt grepp
vill jag skrika
att jag vet inte längre
vad som är verkligt
för i min illusion
av reality
så gråter jag —
till vad?
till ord som aldrig läker
till tårar som kliar
i evighet
av smärta
och läkare
som aldrig ser det osedda
utan att först beskåda
det som intet existerar
och till trilskande ord
vill jag till det mörka
groteska
och skrika
ifrån lungornas inre
att livet efter livet
är en parodi
på livet innan livet
och du står där
frågandes
vad som kretsar
och svaret är:
att jag är en kräfta
och mitt inre är
en ångestladdad
kokande
kärl
av kräftor
till melodin
av dansen
till taggarna
på rosen
till livet
jag raserade
och mer därtill
skriker jag
i smärta
Fri vers (Fri form)
av Spiken.Online
Publicerad 2026-02-22 21:14