Foto: Sparvögat
Andas i mig, andas så
livets sköna dagar
Vandra i mig, vandra så
löften som behagar
Svep mig så i himlens prakt
toner som bär hoppets makt
Andas i mig, stilla
du som ljuset lagt
Bunden vers (Rim)
av Sparvögat
Publicerad 2026-04-27 08:23
Ninananonia
Jag tycker om den som ett mantra..
2026-06-09
Susen
Så skört, mjukt och berörande skildrat. En poetisk diamant
2026-05-18
Anya
En tacksamhetsbön läser jag denna som. Du som ljuset lagt.... så vackert.
2026-05-04
Grundel
Stort omfång i dikten som går att tolka på olika vis. Vackert och skört.
2026-04-30
Karl-Bo Lundstedt
HELT UNDERBAR! PÅ ALLA SÄTT OCH VIS! TAKE CARE!! BO-KMÄRKE + APPLÅD!! KB
2026-04-30
S.A.I. Steve Lando
underbar i sin inandandes sfär
2026-04-29
Eva Langrath
En dikt där varje andetag är som en bön, en överlåtelse till något utom och inom oss.
2026-04-29
Emanuel Sigridsson
Skalan Spravögat är på plats. Märkligt hur mycket vacker musik som kan formera sig runt fyra toner. Det kanske är hemligheten i tyst musik*. * jag jobbar på ett annat begrepp, men det slinker undan allt som oftast.
2026-04-27
Marita Ohlquist
En vacker text som jag tolkar som en bön.
2026-04-27
Dolcehalit
Bahaglig dikt och rim som flyter!
2026-04-27
Fale Bure
Underbar dikt
2026-04-27
sphinx
det är bara - vackert! dikt och rim flyter ihop till ett, som sig bör!
2026-04-27
AndLou
Din fina dikt beskriver inte bara ett möte, utan ett totalt flöde där gränsen mellan individ och det gudomliga suddas ut. Genom att låta det yttre "andas" i det inre, blir livet en övning i tillit och total sensitivitet.
2026-04-27