Jag krockade i nattens svarta famn,
där drömmar möter tidens flod.
Bakom varje krasch fanns en viskning
ett eko av det som aldrig var,
en skärva av själen i spillror.
Stjärnorna föll tunga som is,
banade en väg i mörkret,
men när dagen första timmar kom,
var allting bara vindens sång,
en dröm som flamma ut i tystnad.
Fri vers av Interlace_
Publicerad 2025-10-24 07:47