Naken framför mig med en sårbarhet
står du i kylan, så skyddslös
Men ändå med med ett stråk av trotsighet,
strävar din grenar upp mot himlen
Den gyllene skrud som nyss värmde din kropp,
ligger nu som en frostnupen mantel på marken
Kommer vintern upplevas som en mara, ångestfylld och kall
eller kommer den i själva verket bli en lisa för själen
En tid för återhämtning
Jag frågar dig men får inget svar
Fri vers av Cecilia Rune
Publicerad 2025-10-27 14:03
Emanuel Sigridsson
Nu blir det riktigt jobbigt. Jag kan faktiskt inte tänka på något annat än fadern som sa till sin dotter, vars moder var alkoholist: oroa dig inte flicka, det ordnar sig aldrig. Det vi är i händerna på är vi i händerna på.
2025-10-28
sphinx
Fint skrivet om de eviga frågorna. Ett stilsäkert och medvetet grepp om detta.
2025-10-27