Den största trösten finns i gryningen.
Livet väller upp till himlens gräns
i de flyende stjärnornas rodnad.
Rödhaken sjunger bort
nattens klädsel
ifrån marken,
ifrån himlarymderna.
Eken, full av minnen,
kliver fram ur mörkret
som en vakande legionär
och ivriga nyckelpigor
bär blodet på sina välvda sköldar.
Allting gror ur denna timma.
Allt det saknade
finns ännu kvar
i markens ömma famn.
Fri vers (Fri form)
av Unmetronomic
Publicerad 2025-12-08 08:47