Fredag,
ordet smälter på tungan
som den första klunken vin
som att lägga ifrån sig en tung väska
efter en lång lång vandring
Klockan har stannat sitt jäktande
sitt tickande
Deadlinen
den där hårda kanten av tid
ligger äntligen bakom mig
som en stängd dörr
en avklarad sak
I elfte timmen
ja, men ändå
Det räcker
Jag räcker
Nu breder veckoslutet ut sig
som ett oskrivet papper
som timmar utan krav
som morgondagar utan väckarklocka
Axlarna sjunker
käkens anspänning släpper
och något i bröstet
där det varit hårt och snävt
öppnar sig sakta försiktigt
som en knopp som äntligen vågar bli blomma
Det är så här friheten känns
inte som fyrverkerier eller jubel
utan som att äntligen få
andas ut
Fri vers av Måsliv
Publicerad 2025-12-19 20:41
ej medlem längre
Åh den här tyckte jag om. Särskilt "som att lägga ifrån sig en tung väska efter en lång lång vandring". Det blir så påtagligt i kroppen när man läser detta, så igenkänligt. Inte bara att få andas ut, utan att få känna hela världen avlägsnas från axlarna... bara för några timmar. Glad fredag!
2025-12-19