En helt vanlig dag, när en vinterblek sol
och kanske en doft - eller -ja,
något var det...
Något fick tankarna att vandra långt bort
och till länge sedan.
Till en tid, när livet var enkelt
och okomplicerat.
När barnen blev glada för Mariekex
med strössel på och kvällarnas
sagostunder fick mig att somna
innan barnen sov...
Det sved till av längtan
och vemod, över tidens flykt.
Längtan till dit, där och då.
"Sluta dagdrömma" skulle min dotter
säga till mig. "Allt var inte så
underbart som du tror att du minns".
"Jo, det var det! Älskade dotter, det var det!
Det var precis så underbart, ljuvligt!
Och det kommer en dag när du säger
detsamma som jag.
När du inser att du faktiskt hade skatten
vid regnbågens slut och att alla dess ljuvligheter
var precis inom räckhåll."
Prosa av Stardust
Publicerad 2026-01-26 19:46
La Magnólia
Så varm och behaglig att läsa. Du tar med dig läsaren in i dina minnen.
2026-01-30