när elden fryser
och isen kokar
spåren i snön
av barfotafötter
sötsur vind
utan socker
sträcker sig nuet
mellan oss
bankar på revbenen
inifrån sin längtan
att mogna och växa
i insikt som förtär
tåla hålla ut
med belöningen
väntande i ovissheten
i fjärran eller i nästa liv
Fri vers (Fri form)
av glasa
Publicerad 2026-01-28 14:55