Med rent mjöl
behöver du
aldrig frukta,
men en spegel
kan krossas
av tyngden från
misstänksamma
blickar.
Likt en svartsjuk
partner i natten,
rotar i lådor,
läser vart ord,
tolkar med rädsla
som drivkraft,
förvandlas tillit till
aska och vatten
och tryggheten
dukas på
lögnernas bord.
Vi drar ner persienner,
låser vår dörr,
inte för skulden
som växer
i vårt bröst
utan för rätten
till att få vara de
vi en gång var:
fria människor,
med en egen röst.
Skydda något,
inte dölja något - Din rätt.
Lås på en dörr, inte ett svek.
Krypterad app, inte ett brott.
Kontanter i fickan, inte en gangster.
Då friheten
blir kontrollens lek
blir det som är
du
till något du bara
har lånat
utan självklar rätt.
Lagens ordning
offrar din frihet
för annans skuld.
Ordningen av lagen
biter sig i svansen.
Vi glömmer
vad vi försvarar,
när rätten att vara fredad
slaktas på ordningens altare.
En uppdragen luva,
en låst skärm,
misstankar i statens ögon.
Murarna som skyddar ditt hem
rasar.
Staten glömmer rätten
som borde vara självklar -
Liv i fredat rum.
De jagar skuggor,
misstänkliggör smått.
Demokratin blir både
blind och stum.
Ett vägskäl,
en port:
andas fritt
eller
leva i bur?
Då rätten till
integritet
suddas bort,
står vi
i en demokratur.
Ett fängelse
utan stål.
Du är
obetydlig,
utan värde,
utan rätt.
Var är
vår kompass?
Fri vers (Fri form)
av Oovärd
Publicerad 2026-02-23 18:09