Smärtbärare lastar alla flyttkartonger
fulla med kvarlevor
stelnade tankar och utbrunna ord
på båten som ska landa
på en annan strand.
Stympade tankar
och ofullgångna känslor
trängs i mina andetag.
Saknaden sticker
som soleld på huden.
Livet bryter ändå fram
i mitt hjärta.
All tid är pressad till ett litet korn.
Jag dör och uppstår samtidigt.
Fri vers av Rafmagn
Publicerad 2026-02-26 22:02
Kungskobran
Livet blir mer och mer koncentrat ju närmare man kommer
2026-02-27