Solstrale…
ser steg av dig nå mig
vågar jag se upp?
möter blick i motljus
tvekar en aning
bjuds en kyss
viker kinden bort
vad var det som hände
jaget kikar fram försynt
men det är ju bara våren
som väcker mig till liv
en vårkväll vinds kyss
får jaget att kika fram
ser vågor av vitsippor
svaja bland snöflingor
Fri vers (Fri form)
av Solstrale
Publicerad 2026-05-13 19:18
AndLou
Din ord fångar själens försiktiga uppvaknande, ett vackert möte mellan människans sårbarhet och vårens livskraft, där vinterns tvekan till slut mjuknar i naturens famn.
2026-05-16
Evelyn Falk Möller
Anar en närvaro av en länge saknad vän som på lätta steg återvänder med vårens ljusa glädje. Oöndligt välkommen Solstråle :)
2026-05-15
Lena Söderkvist
Ett underbart uppvaknande,
2026-05-14
Bengt Hedlund
Det låter inte så farligt. Fast det förstår man först efteråt förstås.
2026-05-14
Blomma-Stjärna
så vackert väckt av vårens vindar! -"ser vågor av vitsippor svaja bland snöflingor"
2026-05-13
Jeflea Norma, Diana.
Himmelsfärds?hälsning. Du som försvann med julens sista gnista — idag rör sig himlen uppåt, och jag känner dig i skuggan av en oskriven rad. Kom tillbaka när vinden vill. Orden väntar.
2026-05-13
Elinor Sörensson
Underbart, både bild och ord.
2026-05-13