Titta på honom nog!
Du är bar som ett träd i hösten! Kastad där utan själ...
dina ben, knän, lår, underkött, den manliga lemmen är sovande,
bergen är höga och heliga, men du presenterar dem för andra män, kanske säljer du dessa kärleksberg till andra!
Som om du är ensam ägare av den staden...
Jag vet att du inte kan göra någonting med sköna, fina och fröjdefulla kvinnor.
Jag vet att du inte gillar varma och mogna kvinnor!
Du lever i avhumanisering! Ett vilddjur passar dig om du vill bli en diktatur.
Diktaturen vill äta grillat kött som inte har något näringsvärde!
Vet du, ett talesätt säger att diktaturen delar sitt förtryck som rättvisa åt alla, som om alla vore ett!
Men du är värre än någon diktatur i världen!
Rädd, men i panik är du för det, din manliga lem föll där som en orm...
Du är bara en spion på din heder för andras skull...
Du kungjorde inför alla: Min mamma letade efter löss på hennes berg som gick förbi Venus en dag!
Venus gav sitt namn åt den platsen, sedan knyts människors lust där som rep.
Men för åsnan står det redan vid dörren!
Kom ihåg! Du beskriver din far som en dörrvakt, och din skrikmamman når himlens dörr!
Jag är mycket blyg, så jag ska vara tyst här. Jag tror att du förstår vad jag menar...
Ditt dolda är vitt som om du blivit blind! Enligt José Saramago i hans roman Blindheten
(Försvinnande är vithet). Och han fortsätter: Den som skriver borde sitta, utan det kan man inte skriva!
Du är som Sargassohavet, man vet inte var det börjar och var det slutar – var är ditt ansikte!
I Sargassohavet finns inte ebb och flod. Precis som dig!
För det, man kan inte spotta på dig?; man kan inte gissa om du går eller kommer tillbaka. eftersom du har två sätesmuskler, en fram och en bak.
en övergiven skog där bara löss och du lever.
En dag passerade Venus där.
Du berättade en dag för omgivningen
att du sålde din heder, även din mamma med.
Dina fisar är som kärnvapen och du lever i mitt hav!, men du kan inte simma, fis efter fis!
Med din undermedvetna du leder din grupp och du skriker alltid att du är en ärlig man!
I någon mening har du avsikt att vi alla lämnar, Enligt din åsikt att den som befriar ska bestämma
Om dig finns många sagor, men alla är på något sätt rätt.
Du leder och tvingar oss om saker vi vill inte eftersom att du blir en medlem av den djupa makten som motsäger oss
Med ett ord:
Vi vill att döda med hans händer än dör i dina händer.
Prosa av Ibrahim Zoro
Publicerad 2026-05-23 03:26
lodjuret/seglare
Jaha, är vi så där nu igen. Har aldrig rest varken i Kuba eller i Sydamerika, rent fysiskt alltså. Var så i valet och kvalet då jag fick frågan om att resa till Bolivia. Fick höra att mesta tiden skulle tillbringas inomhus, konferensdeltagarna var ditresta från stora delar av det riket. Men mentala resor går ju att företa litet överallt, om en har så lust därtill. Kom en signal från telefonen, du, jag måste bara ta det...
2026-05-24