I nattens rum
samlas vi igen
Ser ett leende
hör ett skratt
Minns händers
strävhet
ansikten som
träder fram
sånt som
kroppens minns
finns kvar
fast man själv
tror sig ha glömt
Tänker att
vi alla likt minnen
förändrats
Inte är
som vi var då
Allt blir
så levande igen
i varje tillbakablick
Även om
minnet självt
förvränger
och förvanskar
Alla gester
och mimik
alla
välmenande ord
och de som sårat
Allt blir så
tydligt med ens
när natten själv
iscensätter
och regisserar
Fri vers (Fri form)
av Lottie Ålhed
Publicerad 2026-06-04 02:08
Lena Staaf
Underbar text om det gäckande men samtidigt smekabde nattliga minnet!
2026-06-05
KYREUS of Sweden
Briljant poesi, ett slags k l a r s y n.
2026-06-05