Som ett maskrosfrö för vinden tar jag fart,
Ut i livet, så nyfiken och kavat.
En andra chans att leva och älska som jag vill.
Njuta av allt det vackra och inte bara i smärtan sitta still.
Tacksam för att jag finns, även om det gör ont såklart.
Att inse att livet är så mycket mer än kaos och kris, utan faktiskt ganska underbart.
När kärlek och liv får ta plats, kreativiteten ända inifrån själen tar sats.
Sjunger ut all sin längtan, sin innersta melodi.
Tar de högsta tonerna, inte räds en sprucken röst eller ångestens skri.
Smärta och sårbarhet är vackert att se, närvaro i stunden med hopp om att livet framåt mer ska ge.
Mer än ont, lidande och svek.
Att vara människa, växa och utvecklas är ingen lek.
Hej världen, här är jag.
Den svagaste av själar men starkaste på samma gång.
Låt mig ta plats på scenen och brista ut i mitt hjärtas sång.
Den om maskrosflickan som blev ett frö för vinden.
Som ingen såg fast så många tårar rann nerför den lilla kinden.
Ensam och liten byggde hon en mur och gömde sig bakom ett skal.
Så trygg och stadig utanpå, men inombords led hon all helveteskval.
En dag tog det stopp och muren började spricka så smått.
Så outhärdligt plågsamt men samtidigt en andra chans hon fått.
När vi släpper ut, andas oss igenom väcks själen och hjärtats röst till liv igen.
Vi finner vårt autentiska jag och får en framtid, ett sen …
Som ett maskrosfrö för vinden tar jag fart,
Ut i livet, så nyfiken och kavat.
En andra chans att leva och älska som jag vill.
Njuta av allt det vackra och inte bara i smärtan sitta still.
Fri vers (Fri form)
av Fröken A
Publicerad 2026-06-09 21:54