Jag kommer ihåg när jag var liten.
Jag väntade på min mamma som om jag grillade med henne av kärlek. Förväntan är som eld - man måste ha tålamod för den.
I varje minut lär du dig något, eller tänker, eller blir arg, eller blir mild.
Varje minut har värde. Jag hatar väntan som påminner mig om simning. Jag har vattenfobi.
Kan du föreställa dig hur jag brinner i varje ögonblick?
Förväntan är som att dansa barfota över eld, och kärlek är också det! När min mamma kom, blev jag en liten pojke utan existens!, utan skrik, utan ljud - jag blev lugn!
När mamma gick ut, spelade hennes barn "Pan flöjt" i "The Lonely Shepherd" med "André Rieu".
Det betyder längtan, nostalgi, till det förflutna!
Vi måste säga som "Emma Kok": "Det är jag, som jag är! Bara jag, söka efter min effekt inuti!"
Prosa av Ibrahim Zoro
Publicerad 2026-06-11 01:14
lodjuret/seglare
Varken det är en gammal modig mor eller en gammalmodig, den är nog van vid att vänta. Förvisso kan jag förstå den otålige, den måste vänta in livets båt, för att sedan kunna vara otålig inför att båten lägger till vid en annan strand.
2026-06-11