Men - hemska tanke - tänk om den där längtan, den där förhoppningen är FÖRGÄVES… Vilket slöseri med känslor och tid! Det hade verkligen varit bättre att fråga den det gäller: ”vill Du uppfylla mina önskemål (med råge)”?
Det sistnämnda, inom parantesen, är en viktig koll på din käresta om hans/hennes vilja att tillmötesgå dig. SUPERVIKTIGT. Eller hur?
Sen - så klart - så finns det ju alla andra saker man kan vänta på. Det allra vanligast är väl väntan på någon som inte lärt sig klockan och därför ständigt kommer för sent.
Men - det jag (och några miljoner till) väntar på - är ytterst exklusivt. Mycket omtalat och känt, vida omkring. Faktiskt det mest väntade av alla saker, i alla tider: PARADISET. Alltså det nya PARADISET som ska ersätta Adams och Evas Lustgård.
Tänk så länge detta ställe har varit en ”snackis”. Det måste ju då betyda att Bibeln är urkällan till detta löfte, att vi som ”inte gjorde uppror mot Guds rätt att styra”, vi ska därför få möjligheten att återse PARADISET. Om vi kan kvalificera oss, förstås!!
Och det är nu väntan tar sin begynnelse. Det betyder med andra ord att sådana personer som Noa, Abraham och kung David väntade och längtade.
Lite längre fram när Jesus anlände så fick Jesu lärjungar veta mycket, mycket mer om vad de väntade på och under vilken typ av tidsperiod som som skulle infinna sig, strax innan Gud personligen skulle ingripa. På nytt. Och skapa förutsättningar för det nya PARADISET.
Det är nu paradoxen infinner sig: INGEN MÄNNISKA KAN - i förväg - säga: ”Jag vet att åtminstone ”jag” kommer att överleva Guds dom och få återse PARADISET.”
Sanningen är följande: Endast Gud Jehova avgör. Ingen annan. Och det innebär att ALLA måste ”vara på tå” och anstränga sig. Varje dag, utifrån sina förutsättningar givetvis. Detta är det ULTIMATA väntandet. Top Notch.
Övriga genrer (Kåseri)
av Bengt J Malmsten
Publicerad 2026-06-17 14:52