Jag offrar mig själv till dig,
Mitt hjärta har inga gränser,
att leva ett liv utan dig skulle vara att ni skadade mig.
Kastade runt mig,
Döda mig! jag skulle inte bry mig, bara om jag fick vara med dig.
Evig kärlek, i evigheten.
Jag vill kyssa dig, när vi ligger nära varandra.
Jag vill älska ömnt med dig, känna din mjuka hy mot mig.
Känna dina ande tag, höra ditt hjärta slå för mig.
Att bli älskad av dig, är som att rädda liv.
Jag vill vara med dig, om någon tar dig ifrån mig.
Jag lovar er alla, Ni alla som läser.
Jag tar mitt liv, men jag drar ut mitt hjärta först.
För det ända som finns kvar är en kall och hård sten!
Fri vers av Von Fontan
Publicerad 2007-02-13 23:47
Lillduvan
vacker text! förstår vad menar. Att våga ge sitt hjärta till den man älskar att vara berädd på att kanske få det tillbaka krossat. love!
2007-08-23
Nike
undrar om du månne kan vara en reinkarnation av Shakespear eller nåt... det här känns verkligen... rätt in i hjärtat... kärleken som sårbarhet går härmed inte att ta miste på kom ihåg det jag sa om kärlek som känsla... att den kommer och går... Karin
2007-08-05
Fenomena
väligt fin men ack så tragisk. förstår vad du menar - kärlek utan gränser. =)
2007-02-14