Dunk, dunk
Någon dunkar på isen
underifrån
Någon vill upp
till ytan
Någon som är försvunnen
sen i somras
Dunk,dunk
Vill inte stanna kvar
i mörkret
Vill inte längre äta
sjögräs och lera
Vill inte längre dricka
svart iskallt vatten
Dunk, dunk
Släpp upp honom
tillbaka till livet
Någon står och väntar
vid den tomma båten
Någon hoppas
att han kommer tillbaka
Dunk, dunk
Det gör han inte!
Fri vers av Marianne Kotilainen
Publicerad 2005-07-18 17:36
nicklas ekström
dunkdunkandets ihärdiga rytm ligger kvar som ackompanjemag genom hela dikten ... bilder som trailern till en skräckfilm som ingen skrivit manus till ...
2005-07-20
Ola Rydberg
Ja verkligen annorlunda men stark och läskig bra mycket bra
2005-07-18
Mejja
Annorlunda. Men den fångar mig! Läskig känsla som infinner sig i dunkandet. Tur det inte är is på sjön just nu när jag läst... då skulle jag nog inte våga mig ut. Skulle nog höra dessa orden... hua....
2005-07-18