Hej, säger hon och vågar knappt tänka att hon undrar om han har någon flickvän. Det skulle ändå aldrig falla henne in att fråga. Och egentligen vill hon inte veta heller.
Hon vet, någonstans i bakhuvudet står det att det kan vara en bra idé att se folk i ögonen, men hon vill inte. Kan inte se in i hans förskräckliga ögon mer än i en millisekund, för hon vill inte. Undrar vilken färg de har?
Så hon stirrar på den lilla finnen precis vid hans hårfäste istället.
Hejdu, säger han och hon känner sig dum för att hon hörde att det var en fråga. Han var förvånad. Förvånad över att hon sa hej. Nervositeten ersätts av stolthet. Hon biter i en citron som inte finns och önskar att hon kunde stirra ner i marken. Asfalten, låt mig fly till asfalten! Men blicken är som fastfrusen i hans.
Panik. Hjärtat pumpar och blodet rusar upp till kinderna. Huden blir varm och röd. Huden kring ögonen som krusar sig skvallrar. Vitt. Tänder i ett brett leende, nästan ett skratt. Ett fniss och så stirrar de båda äntligen ner i marken.
Brungröna. Mer än en millisekund. Helvete.
Hjälper du mig upp?
Övriga genrer av Matilda.k
Publicerad 2009-01-14 13:48