Utav ord, utan hjärta

En solig dag i maj han kom och lyste upp min regniga tid
Säg hur jag gör för att få han att stanna
Och lysa upp resten av dagarna i mitt liv

September bar med sig vind som hårda slag utav sanning
Att lögner lever farligt är inget nytt
Tusen ord kan inte gottgöra för det som nu saknas

När januari dök upp den kyligaste dagen
Var mitt inre snart frusen som en älv i Tornedalen
Jag vill skörda dig ur mitt minne som en varm sommaräng

Mitt hjärta kommer ej förlåta
De kärl som brustit

Mina lungor kommer ej att fyllas
med någon livslust

Mina ögon kommer ej att söka
det som nu förblindat mig

Mina tankar kommer alltid älta
det som inte sagts och det som inte gjorts
Men inte längre för din skull