Publicerad 2013-03-11 13:44 av Nina.H




Paradiset

 

 

 

 

Mången flyger med vingar

mot mytomspunna länder

för att finna äventyret

kärleken till en plats

långt härifrån

 

 

jag reser hellre över Bottenhavet

mot den djupa urskogen

där vägen har en ände

ligger mitt vackra

i harmoni

 

 

där står en stuga

full med barndomsminnen

en glasveranda där mormors

pelargoner blomstrade

moderligt

 

 

här växer allt i vacker symbios

en föränderlig trädgård

inget är radat eller flackt

där ogräs samsas med

ängsblommor

 

 

här finns skatter nergrävda

som väcker barnet inom mig

nyfikenheten föds

när man hittar mormors

kloka spår

 

 

i kaminen knastrar glödskott

kroppen tvagas med honung

spridande doft av björk och tjära

renar sinnen och minnen

samt andningen

 

 

denna plats så välbevakad

där själar möter människan

genom naturens nycker

visas visdomens stora örn

till den minsta lilla glada groda

 

 

jag lyssnar och lär

de ser och hör

vägleder mig

ger mig råd om

meningen med livet

 

 

här har tiden stått still

men ändå levts i sekler

av lycka och glädje med

stora barnaskaror

lindade i kärlek

  

 

du är min plats på jorden

dit jag alltid längtar

 

 

när frostens stjärna

gömts och glömts

 

då kommer jag

att få återse

 

mitt kära

 

rofyllda

 

välsignade

 

 

 

 

paradis

 

 

 

 

 

 

 

 

 





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Nina.H med Poeter.se id #43659 innehar upphovsrätten