Jag kan känna dig, ändå är du inte här.
Otaliga fotsteg, försöker lyssna, inga tillhör dig.
Två hjul, inte intressant, inte du.
Ryggsäck, inte intressant, inte du.
Obetydliga kroppar på väg, inte intressant, inte du.

Oduglig, fick sova lika bra som jag förtjänar inatt.
Kan. Inte. Tänka.
Minnena frossar och fastnar i dina lakan.
Kommer. Inte. Därifrån.
Oduglig. Du förtjänar mer. Allt faktiskt.

Någonstans bakom den gröna online cirkeln är du,
borde också vara där.
Tänker på den svarta t-shirten och hur snygg du var,
är, alltid.
Fuck. Behöver nog också en präst.
Men mest behöver jag nog dig,
ändå är du inte här.