Tack för det som varit, jag tar nu farväl
Du kommer klara dig utmärkt utan mig
Människor är som de är
Ändå fortsätter jorden att rotera

Instängd i en fågelbur
Hur lever man här?
Runt om tittar alla på mig
Hur skulle man orka leva så
Ett barn har precis köpt mig
Och tror sig bli lycklig
Barnet tar mig till sitt hem
Där ingen himmel finns

Det är kallt på nätterna
Jag sitter instängd i månader
Blir tvingad att älska detta barn
Längtar ständigt efter att det ska komma hem
Eller kanske inte

Jag är fångad i ett ingenting
Himmelen är nergrävd djupt
Och jag förstår att även barnet saknar något
Himmelen ser nog ensam ut utan mig
Jag väntar på den
Den kanske haft det bra utan mig
Den kanske inte bryr sig

En dag ser himmelen barnet
Barnet ser nu himmelen
Det står och stirrar rakt upp
Och vill kunna flyga
Jag förstår barnet
Jag vet hur man kan känna sig fast
Tack för det som varit, jag tar nu farväl
Du kommer klara dig utmärkt
Din dröm kommer att gå vidare