I går

kunde jag ta på lyckan

med fingertopparna

jag var så stark

trodde på hoppet

och att alla solar lyste på mig

i dag

skiner ingen sol 

jag får kämpa med styrkan

och oron sitter fast i min mage

allt för en känsla av utsatthet

i den trevliga gemenskapen

med människor jag älskar

mina trötta ögon

riktar sig mot längtan

och jag försöker fånga solen

med tanken

men det tar nog

några dagar

för skuggorna

att skingra sig

så att solen orkar lysa

så där vackert igen