För jag älskade dig. Så mycket att jag kunde spricka.
Så obeskrivligt äckligt jävla förälskad. Ni vet då man ler och vaknar mitt i natten för han drar dig tätt intill sig, så tätt så att man känner hans hjärta slå. Då man fick fjärilar i magen av att kyssas och spenderade veckor av sommarlovet med varandra och bara skratta, kysstes och älskade. Då två individer blir en för plötsligt är det inte gravitationen som håller en kvar på jorden- det är han.

Jag visste att slutet för oss var kommet, jag kände de. Det gjorde så ont att bokstavligt talat ta mig medvetet till dig när jag visste vad som skulle hända, vad som skulle försvinna. Det enda jag inte visste var vad som skulle hända med mig, dig, oss hädanefter. En del av mig tynade sakta bort när jag var på väg till dig för att säga hejdå en gång för alla, för att avsluta det som en gång var så uppenbart att det skulle hålla för evigt. Miljoner av minnen åkte förbi då tårarna rann nedför mina kinder. Då jag såg dig gå för sista gången. Jag minns hur vår sista kyss smakade då mitt tonårshjärta gick sönder där på den lilla kullen. Men nu ligger jag här, i ett alldeles för mörkt rum mitt i natten och jag kommer på mig själv att jag saknar dig Jag hoppas du blev hel igen, hoppas du mår bra. Skrattar och älskar livet, det önskar jag dig. För ingen förtjänar en smärta inom sig.