Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

232 dagar utan dig.

Du var på jobbet.

Jag minns så väl
hur jag satt där
i din obäddade säng

Grät, skakade
och tänkte
nu är det aldrig mer vi

Kände doften från din kudde
Doften av dig
Minnena...
Jag ville kräkas
Det vände sig ut och in min mage
UPPROR
i
mitt hjärta,
min hjärna,
min själ

Jag minns så väl
hur jag packade ihop allt
Med darrande händer
Lämnade jag din nyckel åter


Allra sist
stal jag ett fotografi

Bilden på dig.

från en tid då det var vi

Jag har kvar den än.


Men du...
Du stal en stor bit av mitt hjärta

...det är lika trasigt än...




Fri vers av Livskarusellen
Läst 386 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2013-09-09 18:22



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Livskarusellen
Livskarusellen