~*~

Kall bister vind
viner nu drar

på toppen
av mitt
frusna hjärtas
mitt höga fjälls
ruiner
naket bar


Snöstorm ryker
in i isigt
kalla nålars
lila färg

Sången glöder

insprängd i bergets smärta

i dess röda granit
dess märg


Vita örnen

glidflyger

över dalen

Speglar sig i sjöns blanka vatten
med dess ögons strålglans om natten

bygger bo i förtorkad tall
tänker min längtan vore all

den glömt sin natur
sitt kall
sin espri

att Du o Jag
skulle bli
underbart

Vi 


Bäckarna smyger vår värme ner
att somna lugnt i din mjuka famn
de porlar suckar viskar
Ditt ömma namn


Bryter genom Egots
mörka barrskogsbarriär
att hamna i värmen
hos den vi har kär

hos den vi för Evigt vill
vara när

just nu o här


Jag ser Ditt öga speglas
i dalens klara sjö

där sjunker våra hjärtan
till bottnen

i ett djup

som aldrig kan dö

          ~~*~~

© Bo Himmelsbåge