Stjärnor

Runt om månen de svävade,
likt en ring de tysta små ting bildade.
Då såg vi uppå stjärnornas ljus och
säger vilken underbar lyster de äger.
Jag önskar få månen befalla och bära
dess sjungande brand.
Att släcka ett isigt land.

Fri vers av Håkan Barck
Läst 459 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2015-06-11 09:18

Skriv ut
Spara som PDF

Linda CH En mycket vacker dikt! Ger en storslagen känsla. 2015-08-24

aol Fint skaldat vännen 2015-07-07

KattenKin Vackra rader, stjärnstatus! :) 2015-06-22

Chawa Fin önskan när blick söker tröst mot himlavalv. Tänkvärda ord! 2015-06-14

ej medlem längre Den kan bli bättre om du skriver att den skall falla i skymundan över det fallna bältet som är där som den stora månen finns och där alla små juveler bär på det som är blänkande i dess enda toppiga helhet 2015-06-13

Bo Himmelsbåge Vackert, isigt landskap, som rymden självt...! Fin fond mot månens sjungande brand! 2015-06-13

Stefan Albrektsson Gillar den smått arkaiska syntaxen (den passar verkligen de bilder som orden förmedlar), högburna eviga ord - och hade dikten varit rytmiskt striktare skulle den varit riktigt "Rilke'ansk". Bravo! Mycket snyggt!! 2015-06-13

Lena Söderkvist Sirligt, som en kall, ren rymd. Vackert. 2015-06-11

Dan Myrbeck Fin! 2015-06-11