Det är inte undra på, att invandrare – som kom till Sverige på 80- och 90-talen. Och främst deras barn, som kom hit eller föddes här i Sverige. Att dessa och andra senare komna invandrare komna till Sverige. Känner sig utanför samhället, även om de har språket och ett arbete.

Det är inte konstigt alls att dessa grupper känner sig utanför samhället. Då de inte har fått känna in sig och bli en del av samhället. Och varför skulle de känna sig som hemma i Sverige. Då inte ens vi etniska Nordbor får känna oss som hemma i Sverige.

Själv har jag snart ett 40-årig hel svensk medborgarskap. Har snart bott i Sverige i 50 år – närmare bestämd i 47 år. Har gått all utbildning i Sverige. Har arbetat och slitit ut mig i olika yrken. Men ändå blir jag kallad för saker. Jag blir inte behandlad som en del av landet.

Nu senast då jag träffade ett par personer, från föreningen Norden och sade att jag är Nordbo. Så tystade den ene ner mig väldigt snabbt och började kalla mig för rasistiska saker. Ord som jag trodde mig få slippa, så här ca 40 år efter att ha blivit kallad det för första gången. Den andre började informera mig om. Hur jag bör se på mig själv.

Kanske beror det på dessa etniska Svenska, med makt positioner i föreningslivet. Att det finns invandrare som ser det som en rättighet. Att trycka ner etniska Nordbor. Att invandrare ser det som sin rättighet, att utsätta etniska Nordbor för rasism. Och inte bara etniska Nordbor, utan också invandrare från andra kulturer.

När ni i föreningen Norden envisas med att se till era specifika länder i första handen. Då borde ni inte få ha rätten, att kalla er för en förening för Norden. Istället borde ni kalla er själva för självgoda, maktgalna gamla stofiler. Typer som tror sig tala för alla i Norden. Fastän ni inte har någon känsla för Norden.

Själv är jag Nordbo, av börd och har inget att skämmas för. Ty alla har rätten till en identitet. Och den rätten har vi etniska Nordbor också till.

Hade vi inte människor, som levde fortfarande i mitten på 1900-talet. Så skulle vi säkert kunna ordna upp samhället. Men så länge vi har de självgoda, maktgalna gamla stofilerna – på olika positioner i samhället. Så kommer det att finnas oro, strider och bakåtsträvanden med resultatet. Att fler och fler mister förmågan att skapa sig själva egna personliga identiteter. Med möjligheten till att känna sig som fullvärdiga medlemmar i samhället – och inte bara i Sverige, utan i hela Norden.