kommer du ihåg
hundmatsfabriken på julaftonsgatan
kvällens första stjärna
i himlen klädd i färgen utan namn
alltings början

vår gryning i vinterskymningen

jag önskar att du visste detta:

i mina bästa stunder
vill jag ge dig
det jag alltid får av dig
det jag alltid längtat efter
det jag aldrig kan ge själv, inte ge tillbaka
inte ge först

men mina värsta stunder
överväger allt annat

det borde finnas hopp
men det är reserverat för de andra
för även om jag inte vill
skjuter jag det ifrån mig
varje gång när jag hjälplöst famlar efter det

jag kan inte berätta om det goda
för orden finns bara i förtvivlan
och jag får tag på dem
bara när jag studsar
ner till avgrunden med vassa kanter
bottenlös och smal

så skicka mig till slakt
blanda in mig i hästköttsskandalen
mata hundarna med mig
helst mops och tax, eller fransk bulldogg

fast jag vet
en sådan som jag
duger inte ens till det
utan slutar
som hundspya på golvet

det finns inte längre
någon hundmatsfabrik på julaftonsgatan
men tiden står still
det är vi som rör oss
går, vandrar, glider
grälar och skriker
mot det som ingen av oss
upplevt än

framtiden, nästa sekund

och under den tiden
längtar jag till vinterskymningen

hoppet
till avgrunden

hoppet
om den framtid vi inte sett än