du får göra vad du vill med min himlakropp av någon anledning

det rör ingen ryggen hur du viskar knivarna mot tungan och delar ut, till

så små enkla tankegångar är vatten under självmordsbroarna

fördriver tiden med arga leken öga mot öga med svarta hål

det rycker i och rinner ur underläppen

men strålande vägrar ge upp

ledsen, har aldrig velat leva

och vill bara ha dig för

att dö

lite annorlunda ägda

rum för kärlek