Klär blunddockan
i den blommiga klänningen.
Lägger henne i den röda vagnen.
Där ute, nere på gården är det varmt
och sommaren är så där grön som
den alltid var när jag var liten.
Går ett varv runt den lilla gårdsparken.

Minns den där bekymmerslösa tiden,
när jag kunde luta mig tillbaka,
förlora mig i leken,
prata med min låtsaskompis,
skylla på henne när jag hittade på hyss,
vara lugn och stark,
vara blyg och rädd.
Kanske vill jag dit igen,
kanske inte..