Hon är grå
Bruset i dina öron
I tillvaron, dag som natt

Hon är grön
Men inte grön på livet
Hon har vassa taggar
Och hon sticks
Tar inget förgivet

Du har inget skydd
För du är berusad
Fylld av välbehag

Hon är röd
Meskalinet i ditt blod
Hon bestämmer vad du ser
Dina steg, vart du går
Hon ger dig ett mod

Det finns en respekt
Men ingen ödmjukhet
Ty hon tar vad hon vill

Hon är blå
Klädd i en ruttnande kropp
Intet organ, med mening
Ingen framtid
Med hopp

Hon är regnbågen
På flyktigt besök

När du nyktrar
Är det försent
Det är redan förgått
Var hon någonsin där
Eller har du allt
Missförstått