Vågor mot barndomens
strand
båtar på
glittrande vatten

stod ståtliga slott
byggda av sand
i myggornas surr
sent om natten

mins björkvedens doft
från spisen
och kvällar i lyktornas
varmt gula ljus

de spöklika tonerna
från sprickor i isen
och snön som låg tung
uppå vårt hus

saknar och skriver
med tårar av saknad
till far min
och älskade mor

jag skriver om tankar
som alltid finns kvar
med en hälsning
från syster och bror

när jag ser vårt hem
minns jag
känslan av kärlek
och samhörighet

undrar jag var ni finns
i det allsmäktiga
rikets
oändlighet

skriver i sorg far
och kära mor
för allt som åt sidan
blev lagt

tror även att min
syster och bror
har en del
som aldrig blev sagt

borde ha frågat

det händer att någon
ser på mig
då känner jag ibland
att denne vill fråga

tänk då inte som jag
att det ordnar sig
för en dag släcks även
min inre låga.