Alla hemma idag,
vårens ankomst ger lätthet och gott humör.
Allt trevligt gjort på morgonen;
den hala gräsklipparen, biltvätten, kaffet.
Förortsboende,
sött och lagom till lunch i solen.
Timmens varma hand som sträckte sig
går plötsligt slappt,
trädgården blir stum.
Blåslutaren blinkar och in kommer
en konstig passion av ros:
Åh, är undergången kommen?
Jag själv oduglig, fönstret oförsvarat.
Allt är olöst, mjölken har blivit sur.
Är det fniss från vår Perla i det ansatta trädet?
Statiskt prickas pompa in i radiomusiken
genom faunernas eftermiddag.
Vem släppte in dem?
Håven, ankelvingen?
Dagen går under till gudarnas vrede
och långt över Huddinge
deklamerar Olympus i en grönblå åska.
På kvällen förbrukades regnets humör;
en ny stjärnarmring går upp för Diana.